Haninge

Bilder 2012: Elefantberget vid sjön Rudan, Handens centrum samt en del nya bilder på Årsta slott en molnig dag. Prisgrupp C.
Äldre bilder: Jordbro gravfält, Häringe slott, Österhaninge kyrka, Tungelsta trädgårdspark, Västerhaninge kyrka. Bilder på Nationalparkerna hus och Tyresta by samt Skolmuseet i Svartbäcken. Dalarö museum, Dalarö hamn och Dalarö kyrka. Prisgrupp B med undantag för några äldre bilder på Årsta slott där prisgrupp A gäller.
Källor: Haninge kommuns hemsida, Häringe slotts hemsida, Haninge centrum, Österhaninge församling, Folk & Trädgård i Tungelsta, Västerhaninge och Muskö församling, Tyresta nationalpark och Wikipedia.
OBS! Klicka på bilderna för att få bildspel med undertexter! Du kan använda sökrutan uppe till höger som en enklare hjälp om du söker något speciellt.
Prisgrupp A, B och C. Se ovan.

Elefantberget vid sjön Rudan, Handen.

Elefantberget som ligger nära Kolartorp används ibland som ett klätterberg. På krönet finns en fornborg och under snabeln på dess norra sida finns en mindre blockgrotta.

År 2011 blev Kolartorps angränsande skogsområde mot Hermanstorp ett nytt naturreservat, bland annat på grund av sina hällmarker och jättegrytor.

Sjön Rudan är 8,1 meter djup, har en yta på 0,113 kvadratkilometer och befinner sig 36,7 meter över havet. Sjön ligger på Södertörn omedelbart väster om pendeltågstationen i Handen.

Sommartid används Rudasjön som en allmän badsjö och den är klassad som ett så kallat EU-bad. Vattnet är normalt sett tjänligt, med små eller inga halter av näringsämnen, klorofyll och makrofyter.

Mitt emot Elefantberget ligger en liten badplats vackert belägen.

Haninge centrum. Centrumet invigdes år 1964. Ursprungligen var centrumet utomhus, men under 80-talet bygges det om. År 1987 invigdes Haninges nya handelsplats under tak. År 2003 genomfördes en stor tillbyggnation och Haninge Centrum har idag ca 32 000 kvadratmeter handelsyta fördelat på ett 80-tal butiker.

Centrumet har vuxit från att vara ett kommuncentrum till att bli det största på Södertörn. I dag finns allt ifrån modebutiker och frisersalonger till caféer, matbutiker och systembolag. Haninge Centrum har ca 5 miljoner besökare årligen.

Haninge kulturhus. Huset är ritat av arkitekt Thelaus/Michelsen och ligger på Poseidons torg i Haninge centrum. Haninge kulturhus stod klart 2002 och inrymmer ett bibliotek, en konsthall, kulturrum för scenkonst och en foajé med café och tidningshörna.

Jordbro gravfält. Gravfältet anses vara Nordens största gravfält från äldre järnåldern och ligger i Haninge kommun på Södertörn, samt i Stockholms län. Det är beläget söder om bostadsområdet Jordbro, cirka en kilometer från Jordbro station, eller ungefär en och en halv kilometer norr om Västerhaninge samhälle och station. Sydost om gravfältet ligger det lilla naturreservatet Gullringskärret.

Gravfältet består av cirka 660 fornlämningar från tiden 500 f. Kr. till 500 e. Kr. Dessa består av en gravhög, ett par gravrösen, drygt 300 stensättningar i olika former, två skeppssättningar, fjorton domarringar, 38 fyrkantiga stenkretsar, omkring 300 resta stenar och tre hålvägar. Gravfältet som är relativt högt beläget på en sydslänt av Jordbromalms rullstensås var bebott redan på äldre stenåldern då området låg vid en havsstrand.

Man har spekulerat om folk kom till detta gravfält med båtar för att begrava sina döda. Men egentligen vet man föga om vilka som ligger begravda här, eller varifrån de fördes hit. Mest troligt är att det varit ett gemensamt bygdegravfält för Öster- och Västerhaninge. Gravfältet är ungefär en halv kilometer långt och cirka 300 meter brett.

Nynäsbanan skär tvärs genom fältet och delar detta i två delar. Dessa delar är förenade med en gångtunnel under spåren vid torpet Björklund. I samband med att Nynäsbanan vidgades till dubbelspår 1993-1994, gjorde man vissa utgrävningar vid gravfältet. På järnvägens västra sida avlägsnade man ytskiktet av humus och blottlade på så vis ett flertal stensättningar.

Öster om järnvägen är stensättningarna inte så synliga - många av dem kan man endast ana genom att observera upphöjningarna i marken. Däremot finns det fler resta bautastenar, stenkretsar och rösen här i gravfältets östra område. Man gjorde även en mindre utgrävning i en sandig järnvägsbank i gravfältets norra kant, öster om spåret. Där hittade man då lämningar efter en hydda från stenåldern.

Idag hålls fältet öppet genom Länsstyrelsens och Haninge kommuns försorg. Man gallrar skogen och slår gräset. Intill gång- och cykelvägen som går över hela gravfältet har man placerat ett antal bord och bänkar.

Jordbro gravfält.

Häringe slott. Slottet byggdes kring år 1654, men det finns historiska lämningar från 900-talet i den så kallade Sotes borg, nu en ruin på en klippa nere vid Landfjärden. Det första skriftliga dokument där Häringe står omnämnt är daterat 1278, då kung Magnus Ladulås skänkte jord på Muskö mittemot Häringe till biskopsstolen i Strängnäs.

År 1553 gjorde Gustav Vasa anspråk på Häringe som arvegods efter sin farmor, som var syster till Sten Sture. Johan Pedersson tvingas flytta till Fituna istället. Ett ägobyte skedde åter 1625 när Gustav II Adolf överlät sitt ärvda släktgods till sin fältmarskalk och anförvant Gustaf Horn. Vid övertagandet stod en uttjänt, äldre träbyggnad på den höjd där han senare lät uppföra det nuvarande slottet 1651-1657.

Efter Kreugerkraschen inköptes Häringe slott 1934 av industrimannen Axel Wenner-Gren och hans hustru Marguerite Wenner-Gren. De gav slottet ungefär den konstnärliga inredning och utformning det har än idag. Under Wenner-Grens tid vistades många berömda gäster på Häringe slott som Greta Garbo, Danny Kaye, Josephine Baker, Karl Gerhard och Zarah Leander. Axel Wenner-Gren och hans fru Marguerite är begravda under en minnessten nära den främre, östra flygeln.

Paret Wenner-Gren fyllde Häringe med antika möbler, silverföremål, dyrbara vapen och exklusiva mattor. Slottsparken utsmyckades med statyer från Peru och Irland samt de nordiska gudarna avbilade i sandsten. Efter Axels död tömdes slottet på allt av värde.

Så kräftkungen Olle Hartwig, ägare till Pandalus, köpte det tomt. Men genom ett idogt spårningsarbete kunde Olle och hans fru återställa slottet i sin forna glans, med gobelänger, tavlor och mycket annat som du ser här än idag.

1999 köptes Häringe Slott av familjen Ljungberg och införlivades i Jenny Ljungbergs företag c/o Hotels.

Det sägs att det spökar på Häringe slott. Både personal och gäster har upplevt saker som ej går att förklara. Agneta Vrede och hennes bror Axel fick en hård och tragisk barndom på Häringe slott då deras mor dog. Agneta Vrede förvaltade själv Häringe slott 1674 - 1730 efter sin mans död. Hon var socialt engagerad och lät bygga en sjukstuga när pesten härjade som värst. Hon brukar synas på slottet irra omkring som en osalig ande. Hennes bror Axel är det också många som har sett och framförallt hört. Syskonen Vredes mor dog endast 22 år gammal i pesten som härjade.

Deras far var ute i Europa och krigade så barnen blev omhändertagna och vanvårdade av sin elaka faster Ebba Lejonhufud. När Axel var 2 år frös han ihjäl i Sjöflygeln. Där kan man ibland höra hur han sitter där och gråter på nätterna.

I övre Gotiska rummet sitter en 400 år gammal munk. Det sägs att han följde med träpanelen som ursprungligen satt i ett kloster i Skottland. Han är ganska snäll och harmlös men kan bli lite sur om någon kliver över hans fötter.

Även i Gyllene matsalen var det ett fasansfullt liv, gäster blev osams, servitriser knuffades och snubblade. Det satt nämligen 2 vålnader på var sin stol. Efter råd från mediala personer så sattes en spegel upp samt en kristall i fönstret och lusa gardiner. Efter detta lugnade spökena ner sig.

Även Marguerite Wenner-Gren går igen på sitt älskade Häringe slott. Under stenen på kullen framför slottet har hon och Axel sin sista vila. Men det är inte alltid hon ligger där och vilar. Hon har fullt sjå med att sköta om slottet. Hon vattnar blommor, fixar och dukar samt ser till att allt är snyggt och prydligt.

Hon tycker inte om när det är stökigt eller när det varit mycket gäster under en lång period, då sveper hon fram genom slottet som en iskall vind. Om hon däremot tycker att personalen på slottet sköter sig på rätt sätt visar hon sig då och då i sin vackra röda sammetsmorgonrock med guldtrådsbrodyr.

Slottet har haft en rad mer eller mindre excentriska ägare som alla har satt sin prägel under åren. Här har det investerats enormt med pengar i mer eller mindre galna idéer. Här finns till exempel Sveriges första utomhuspool, tidigare med tillhörande rutschkana från badrummet på andra våningen. Under slottet går en underjordisk gång till de besökande damernas flygel så att de torrskodda kunde ta sig till slottet utan att förstöra frisyrerna. På andra våningen finns antika väggpaneler hitsmugglade från drottning Marys slott i Skottland, det finns en ryslig fängelsehåla, guldklädda badrumstak och en bowlingbana från 30-talet för att nämna en del.

Under stenen på kullen framför slottet har Axel och Marguerite Wenner-Gren sin sista vila.

Österhaninge kyrka. Här börjar Österhaninge församlings historia på allvar. Den nuvarande stenkyrkan har anor från 1320-talet med nuvarande långhus och lägre och smalare kor. Tyska Orden tros ligga bakom uppförandet av kyrkan. Tidigare fanns här troligtvis en källa och en träkyrka.

Under medeltiden var Österhaninge en mycket stor socken med djupa skogar, otaliga öar och vida vatten. Vildmarker och vidsträckt skärgård har präglat trakten. Kyrkan byggdes där marken var odlad.

Idag är Österhaninge kyrka, med sin fina atmosfär och sitt karaktäristiska lutande torn, en mycket omtyckt förrättningskyrka.

Interiören i Österhaninge kyrka har många historiska sevärdheter, bl.a. en Mariaskulptur i trä, från 1320-1330-talet. Kyrkan var förmodligen invigd till Jungfru Marias ära.

På Österhaninge kyrkogård ligger bygdens stora dotter, författaren, freds- och kvinnokämpen Fredrika Bremer (1801-1865) begravd. Hon var flitig i nattvardsgången i Österhaninge kyrka.

Kyrkans vridna och något lutande torn byggdes 1587. Legenden vet att berätta att byggmästaren blev så förtvivlad över det lutande resultatet att han hängde sig i sitt torn.

Tungelsta trädgårdspark. Trädgårdsparken är ett lyckat samarbete mellan kommunens parkavdelning och Föreningen Folk och Trädgård i Tungelsta. Föreningens medlemmar har återuppbyggt ett gammalt växthus i parken. Här finns också ett trädgårdsmästerimuseum med festlokal. Att gifta sig i parken blir allt mer populärt.

Tungelsta trädgårdspark har fått hedersomnämnande i tävlingen Sveriges vackraste park, både år 2003 och 2005.

Genom parken slingrar sig Rocklösaån. Här finns även gamla fruktträd och välklippta avenbokshäckar. Söker du idéer till din egen trädgård - besök parkens två trädgårdsrum. Det ena är utformat som en stiliserad amerikansk prärie, det andra mer traditionellt med rosor, perenner och pioner.

Ursprungligen bestod Tungelsta trädgårdspark av två slumrande gamla villaträdgårdar. Trädgårdsstrukturen kan fortfarande urskiljas genom förvildade häckar, gamla frukträd och spridda lövträd.

I den centrala delen av parken har en av våra mest kända konstnärer, Jan Håfström, gestaltat "Tornet". Utgångspunkten för den konstnärliga utsmyckningen är platsens historia. Konstverket samspelar också med den nya trädgårdens innehåll och är tänkt att förstärka platsens intima och täta karaktär.

I Tungelsta trädgårdspark finner du som besökare utrymme för stilla avskildhet och aktiv gemenskap. Här kan du hitta inspiration till den egna trädgården eller besöka den spännande lekplatsen.

Västerhaninge kyrka. Kyrkans äldsta delar uppfördes under 1200-talet och består av kyrktorn och nuvarande långhus. Denna ursprungliga kyrkobyggnad hade ett kor som var smalare än långhuset. Under medeltidens senare del revs det gamla koret och nuvarande kor uppfördes i samma bredd som långhuset. Tornet var under äldre tider nästan dubbelt så högt som nu. Under 1400-talet tillbyggdes sakristian, som försågs med tegelvalv.

Kyrkan har brunnit minst två gånger, 1641 och 1831. Vid den senare tidpunkten slog blixten ned i den höga tornspiran och orsakade en förödande eldsvåda. Tornet är nu 30 meter högt mot ca 55 innan branden.

Efter de närmast följande årens iståndsättning framstår kyrkan som ett exempel på tidstypisk Karl Johansstil. Tornet erhöll en lanternin, ritad av A.C. Djurson.

Vapenhuset revs och den medeltida, anspråkslösa sydingången ombyggdes till en hög, ståtlig portal med överliggare. De båda tegelvalven från 1500-talet återuppbyggdes. Även interiören förändrades eftersom nästan all inredning måste nyanskaffas efter branden. Från denna tid härrör bland annat orgelläktaren i väster.

Kyrkan har under åren 2004-2005 genomgått en omfattande restaurering såväl utvändigt som invändigt. Vägledande har varit att så långt möjligt återställa kyrkan till den utformning den fick efter branden 1831, dvs. i den empirestil som var rådande på 1840-talet.

Tyresta nationalpark och naturreservat är ett av de största orörda skogspartierna i Sverige utanför fjällvärlden. Området har en av de finaste urskogarna söder om fjällregionen och 1993 inrättades Tyresta nationalpark som nummer 23 i raden i Sverige.

Nationalparkernas hus, Sveriges största naturum, presenterar alla Sveriges nationalparker i en utställning med bildspel.

Naturum Nationalparkernas hus ligger i Tyresta by i den sydvästra kanten av Tyresta nationalpark. Byggnaden är byggd som en Sverigekarta i skala 1:31 000. Det innebär att en centimeter i huset motsvarar 310 meter i verkligheten. Den speciella formen ger byggnaden hela 41 hörn. Entrén ligger vid östra Svealand, vid Stockholm och Tyresta.

Sverigeformen är inte alldeles lätt att överblicka inne i huset. Det bästa vore att kunna flyga över byggnaden, för att på så sätt se husets konturer från luften.

Nationalparkernas hus byggdes 1997.

Tyresta by har haft en bofast befolkning åtminstone sedan 1300-talet då byn nämns i skrift för första gången. Under 1800-talet fick byn sin nuvarande struktur när några av gårdarna flyttades från den centrala kullen till dagens lägen.

Folklivsforskaren Sigurd Erixon fann Tyresta by på 1930-talet och betraktade det lilla samhället som värdefullt just för sin vardagliga prägel. Idag är strukturen från denna tid fortfarande kvar och gärdsgårdar har satts upp igen för att påminna om äldre dagars utseende.

Att hålla hägnaderna i gott skick och att sätta upp nya var för bonden ett drygt jobb. Den odlade marken måste skyddas för kreaturen och ägorna skulle markeras, och innan ståltråds- och taggtrådsstängsel slog igenom på 1920- och 1930-talen var det gärdsgården som var vanligast i hela landet. De gärdsgårdar som används idag i Tyresta by är av typen hankgärdsgård där långa stänger (gärdsel) ligger snett mellan upprättstående störar som hålls samman av vidjor (som även kallas hank).

Under 1800-talet fick Tyresta by sin nuvarande karaktär

Här finns numera ett Café som är öppet årent runt

Skolmuseet i Svartbäcken >

> är Haninges äldsta skolbyggnad >

> som togs i bruk 1847.

Dalarö museum, är inrymt i det vackert belägna och >

> nyrenoverade tullhuset från 1788. Här finns också >

> Dalarö turistbyrå samt café och restaurang.

Dalarö museum

Dalarö hamn

Hamnen Dalarö

Dalarö hamnkontor

Dalarö kyrka, en träkyrka från 1652 men >

> som fick sin huvudsakliga utformning 1787.

Årsta slott. Nuvarande byggnad upprättades >

> runt 1650 för friherren Claes Hansson Bielkenstierna >

> och hans hustru Barbro Åkesdotter Natt och Dag.

Slottet köptes av den feministiska >

> författarinnan Fredrika Bremers far 1805 >

> men slottet såldes 1853 till Aftonbladets grundare >

> Lars Johan Hierta. Fredrika Bremer var på >

> besök hos den nya ägaren när hon avled 1865.

På 1900-talet ägdes gården av telefondirektören >

> Gustaf Theodor Cedergren.

Slottet har en manbyggning av sten >

> i två våningar med två flyglar, omgiven >

> av en stor park. Haninge golfklubb ligger vid slottet >

> med sin 27 håls mästerskapsbana.