Bilder från Upplands-Väsby kommun - LordProduction

Upplands Väsby:
Eds kyrka, Upplands Väsby hembygdsförening, Järnvägsparken och området runt Upplands Väsby pendeltågsstation.

Källhänvisningar: Upplands Väsby kommuns hemsida, Wikipedia och Svenska kyrkan, Upplands Väsby hembygdsförening
OBS! Klicka på bilderna för att få bildspel med undertexter! Du kan använda sökrutan uppe till höger som en enklare hjälp om du söker något speciellt.
Prisgrupp C

Eds medeltida kyrka är vackert belägen vid Edssjön i Upplands Väsby. De äldsta partierna härrör från 1100-talets mitt eller senare hälft. Då byggdes en gråstenskyrka helgad åt Sankt Olof.

Gråstenskyrkan hade västtorn, ett enskeppigt gudstjänstrum med två travéer och troligen en korabsid i öster. Denna östmur revs på 1300-talet, kyrkan förlängdes och erhöll ett nytt, rakavslutat kor, lägre än långhuset, och en sakristia i norr, möjligen äldre än det nya koret.

Öppningen mellan långhuset och tornet utvidgades. Kryssvalv av tegel slogs. Under 1400-talet, okänt exakt när, byggdes ett sydligt vapenhus. 1487 målades valven av den välkände Albertus Pictor. Dessa senmedeltida om och tillbyggnader innehåller tegel.

Från medeltiden härrör två ljusöppningar, den i norra av romansk typ och sedermera igenmurad, den i söder omgjord med trepass under gotisk tid. Nästa period av förändringar inföll på 1760-talet. Avsikten var att ge kyrkan en prägel av tidens rådande stil.

Tornet och koret förhöjdes, och koret och långhuset täcks sedan dess av ett gemensamt, brutet tak, spåntäckt liksom nu. Korvalvet revs och det nya valvet kryssvälvdes liksom det gamla. Kalkmålningarna doldes genom att interiören vitkalkades.

Höga fönsteröppningar höggs upp. Vapenhuset revs och den gamla ingången i långhusets sydvägg igenmurades. Som vapenhus fungerar sedan dess tornets bottenvåning och huvudingången är förlagd till dess västermur.

Från 1760-talet härrör altarpredikstolen, ritad av Jean-Eric Rehn, som kan vara mästare även till altarringen och korbänkarna. Den befintliga läktaren i väster ombyggdes.

Två sidoläktare byggdes. De borttogs vid reatureringen 1917-18. Följande restaurering utfördes av ingen mindre än Sigurd Curman, några år senare utnämnd till riksantikvarie. Han var då bosatt i socknen.

1917-18 lät Curman ta fram och restaurera de medeltida kalkmålningarna. Korets 1700-talsvalv dekorerades med målningar av Olle Hjortzberg, även mästare till fönstrets glasmålningar i koret. 1955-56 byggdes ett nytt vapenhus, även kallat brudkammaren, på det gamla vapenhusets grundmurar.

Upplands Väsby hembygdsförening

Hembygdsgården består av byggnader från ett av de tre hemman som tidigare bildade byn Nedra Runby. Hemmanet var under 1790-talet löneboställe för militärpräster.

Senare blev det bostad för regementsmusiker, bland annat för den nordafrikanske pukslagaren Antoin Zamore. Från 1830-talet brukades gården av arrendatorer.

Idag äger Upplands Väsby kommun gården och upplåter den för föreningens verksamhet.

Det röda huset norr om flaggstången är manbyggnaden från 1765. Det vitputsade huset har sedan det färdigställdes 1847 varit huvudbyggnad.

Nedanför husen står visthusbod, dass, höns- och svinhus, vagnslider, loge, ladugård och sädesmagasin.

Upplands Väsby Hembygdsförening bildades 1954. Under de år föreningen verkat har det vuxit fram ett nytt samhälle, men länkarna till den gamla kulturbygden finns kvar. Hembygdsgården är en sådan länk.

Upplands Väsby pendeltågsstation. Den ursprungliga stationen, då med namnet Väsby, öppnades 1866, när Norra stambanan invigdes. 1907 blev den ändpunkt för lokaltågen från Stockholm. 1939 ändrades namnet till det nuvarande för att slippa förväxlingar med namn som Näsby, Visby etc.

Stationen har två plattformar och två biljetthallar, den norra med entré från en gångtunnel och den södra i anslutning till bussterminalen. Under åren 2006-2012 hade även Upplands Lokaltrafiks upptåg sin södra ändpunkt här. Norr om stationen finns en mindre depå med uppställingsplats för pendeltågsvagnar.

Lördagen den 2 juni 2012 invigdes skulpturen "Ingrid" vid den lilla järnvägsparken på Runbysidan. Skulpturen, gjord av den lokala konstnären Britta Norrvi, visar vikingakvinnan Ingrid, en mäktig änka och för tusen år sedan ägare till dagens Hembygdsgård, Runby Nedra.

Väsbyån är ett vattendrag i Upplands Väsby kommun, Stockholms län. Ån är 2,9 kilometer lång och rinner mellan Edssjön och Oxundasjön. Väsbyån är ett av få svenska vattendrag som rinner mot norr. I ån hittar man flera olika fiskarter, till exempel asp, nissöga, nors, gös, abborre, braxen, gädda och mört.

Vikingakvinnan Ingrid lät rista den runsten som står här vid Åvägen. Där beskrivs hennes gärning att göra ett minnesmärke över sin man Ingemar och sina söner, Dan och Banke, alla tre borta för alltid.

Vy över Upplands Väsby pendeltågsstation.

Upplands Väsby äldre bilder:
Gunnes Vikingagård, Löwenströmska sjukhuset och Suseboparken

Källhänvisningar: Upplands Väsby kommuns hemsida, Wikipedia och Svenska kyrkan, Upplands Väsby hembygdsförening
Obs! Klicka på bilderna för att få bildspel med undertexter!
Prisgrupp A: Gunnes Vikingagård, Löwenströmska sjukhuset
Prisgrupp B: Suseboparken

Vikingagården Gunnes gård

Gunnes gård är en rekonstruktion av en vikingatida gård från början av 1000-talet e Kr.

På Gunnes gård finns bronsåldersrösen, gravfält från järnåldern och flera runstenar.

På Gunnes gård kan det bland annat finnas grisar, får, höns och kor. Djuren är inte bara ett trevligt inslag utan fyller också en viktig funktion. Deras betande håller gravfält och mark kring gården öppen.

Initiativtagare till Gunnes gård var Stockholms Läns Museum. Idén tog form i samband med utgivningen av boken "Upplands Väsby, kulturhistoriska miljöer" 1988.

Att synliggöra, vårda och bevara fornlämningarna är en viktig del av Gunnes gårds verksamhet. 1988 inleddes ett samarbete mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms Läns Museum som redan 1989 resulterade i uppbyggnaden av Gunnes gård.

Gunnes gård är en rekonstruktion av en vikingatida gård. Tolkningar av arkeologiska utgrävningar i Pollista utanför Bålsta har varit underlag för rekonstruktionen.

Rekonstruktionen består av fem byggnader - boningshus, fähus, kokhus, grophus och ett förråd.

De första rekonstruktionerna är gjord av Eje Arén, Halmtäckaren AB, i diskussion med Kenneth Svensson på Riksantikvarieämbetet som ledde grävningarna i Pollista.

Det senaste huset, grophuset, är byggt genom ett samarbete med Stockholms universitet, där arkeolog Magnus Sjöholm har varit ansvarig för byggnationen.

Ett grophus är precis som det låter, ett hus där väggarna är nergrävda en bit. Huset blir på så sätt välisolerat och håller relativt jämn temperatur året om.

Under hela uppbyggnads och utvecklingsarbetet av Gunnes gård och utställning har Stockholms Läns Museum varit oumbärliga, inte minst i diskussionerna kring rekonstruktionen.

Museets främsta roll är att bistå med kompetens så att verksamheten hela tiden bibehåller sin trovärdighet.

Gunnes gård drivs och finansieras av Upplands Väsby kommun.

Gården fungerar som ett friluftsmuseum med tillhörande djurhagar.

En stor del av verksamheten riktar sig till skolan, med tidsresor eller visningar.

Gunnes gård ligger i Upplands Väsby, cirka 25 km norr om Stockholm.

Färdväg med bil: Tag av från E4 vid Upplands Väsby trafikplats avfart nr 176, åk Mälarvägen, Ekebovägen och Ryttargatan.

Färdväg kommunalt: Tag pendeltåg (Södertälje-Märstalinjen eller Älvsjö-Uppsalalinjen) till Upplands Väsby station. Därefter buss 536 eller 545 till hållplats Ryttargatan, följ sedan skyltarna mot Gunnes gård. Från Stockholm tar hela resan ca 40 min.

Löwenströmska sjukhuset

Genom gåvobrev och testamente den 21 mars och den 2 maj 1811 lät framlidne ryttmästaren Gustaf Adolf Löwenström (1764-1813) stifta en sjukvårdsanstalt, benämnd Löwenströmska lasarettet för att gottgöra att hans bror, Jacob Johan Anckarström, mördade kung Gustav III 1792 under operans maskeradbal.

Christian Ziegert, som kom från Tyskland, blev den förste sjukhuschefen och stannade på sjukhuset i fyrtio år. Under hela denna period, samt ytterligare sjutton år, användes de operationsinstrument som Ziegert hade köpt när sjukhuset var nytt.

Efter att från början ha haft 16 vårdplatser utökades lasarettet med fyra vårdrum till 29 platser; 1890 fanns 55 platser efter en utbyggnad. Senare byggdes också en våning till.

När ett nytt lasarett byggdes i kommunen under 1960 och 1970-talet fick det gamla tjänstgöra som långvård fram till 1993, innan det slutligen lades ner.

Den nyare lasarettsbyggnaden var från början ett akutsjukhus. Akutsjukvården och BB-avdelningen lades ned i slutet av 1990-talet för att ersättas av Danderyds sjukhus och Karolinska sjukhuset.

Idag är en rad antal specialistläkarmottagningar inrymda i sjukhusets lokaler. Bland annat har Löwenströmska sjukhuset en specialmottagning för patienter med anorexi, samt vårdcentral, närakut, palliativ vård, röntgen och dialys.

Sjukhuset är beläget i norra Stor-Stockholm, med bussförbindelser från Upplands Väsby pendeltågsstation och med mycket bra parkeringsmöjligheter.

Suseboparken är en viktig centrumnära stadspark med äldre träd.

Parken bidrar till den biologiska mångfalden genom en mängd stora uppväxta lövträd, t.ex. lind, bok och alm. I parken finns också en fjärilspark.

Parken är uppkallad efter Villa Susebo, den gula villa som ursprungligen fungerade som disponentbostad för Wäsby verkstäder.

Villan uppfördes år 1906—07 i nationalromantisk stil.

weebly reliable statistics